5.4 C
Jerusalem
2 februari 2023
A till Ö

[I] Iron Dome, luftvärnssystemet

Foto: IDF

Israelerna har under många decennier plågats av terrorbeskjutning från palestinier och arabiska grannländer. Efter det andra Libanonkriget (2006), då Hizbollah avfyrade 4.000 raketer mot Israel, blev det uppenbart att landet behövde ett effektivt system för att försvara sina befolkningscentra. Arbetet med att få fram ett motmedel intensifierades efter Hamas maktövertagande på Gazaremsan (2007) och den eskalerande beskjutningen därifrån.

Och till slut hann äntligen teknologin och kreativiteten ifatt den råa terrorn. Svaret blev Iron Dome – ett mobilt luftvärnssystem, designat att ge punktvis skydd genom att oskadliggöra raket- och artilleribeskjutning från kort avstånd (upp till 70 kilometers håll).

Våren 2011 inleddes utplaceringen av Iron Dome, och redan efter ett par veckor gjorde systemet sin första skarpa insats då det sköt ner en raket från Gazaremsan på väg mot staden Ashkelon.

Hur fungerar Iron Dome?

Iron Dome-batteriets radarsystem upptäcker när en raket avfyrats mot Israel. Informationen skickas till enhetens stridsledning som beräknar nedslagsplats och avgör ifall hotet skall oskadliggöras eller ej. Vid behov avfyras systemets jaktrobotar (Tamir) som söker upp de inkommande projektilerna med hjälp av inbyggd radar.

Iron Dome har visat sig värdefullt men ekonomiskt kostsamt, närmare en halv miljon kronor per avfyrad robot, och är i sin kommande version tänkt att i stället avfyra laserstrålar.

Inledande misstro följdes av succé

För Israels del har framtagandet av Iron Dome på gott och ont liknats vid det svenska JAS-projektet. Det finns ett betydande egenvärde i ett så avancerat projekt för israelisk försvarsindustri, men samtidigt fanns inledningsvis en viss misstro inför möjligheterna att lyckas med alla tekniska lösningar. Det fanns också en oro inför att kostnaderna skulle bli för höga och att projektet skulle bli något av en gökunge i kommande budgetar.

Ekonomiskt har USA stått för en stor del av kostnaden, och tekniskt har Iron Dome fungerat bättre än många vågat hoppas. Under Operation Breaking Dawn (2022) lyckades systemet oskadliggöra minst 96% av de inkommande raketerna, vilket är en ytterligare förbättring från tidigare kriser:

2021: Guardians of the Walls 92%

2019: Black Belt 92%

2014: Protective Edge 90%

2012: Pillar of Defense 84%

Iron Dome räddar liv. Dels genom att skydda civilbefolkningen i Israel, såklart, men också genom att Israels behov av att gå in med marktrupp på Gazaremsan minskat. Svängrummet för politikers beslutsfattande har ökat på de palestinska terrorgruppernas bekostnad.

Fun fact: När luftvärnssystemet fortfarande var under utveckling brainstormade projektledaren (”överste C”) och hans hustru för att få fram ett bra namn och föreslog först att det skulle ges namnet ’Golden Dome’, men eftersom det ansågs för spektakulärt valdes i stället ”Iron Dome”. Hustruns förslag för systemets jaktrobotar – den beskrivande akronymen ”Tamir” – godkändes däremot direkt. 

Liknande inlägg

En sammanfattning av ”Operation Breaking Dawn”

ae

Richard Kemp om hur IDF tar hänsyn till civila

ae

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.